Jordisering ökar skördarna

Inom trädgårdsodlingen har det inte på länge framkommit något nytt värt att notera ifråga om metoder och hjälpmedel. Ett exempel på detta är att köks- och trädgårdsavfall fortfarande hanteras på samma sätt som då man bara ville bli av med det. Avfallet slänges i högar på marken, där det fick ligga tills det försvann av sig själv. Enda skillnaden nu ä ratt man stänger in det i behållare under förintelseprocessen. Detta är märkligt, eftersom avfallet ifråga är Sveriges i särklass största avfallsråvaruresurs och att det numera finns en metod med vilken avfallet återvinnes och blir prima giftfri näring för trädgårdens alla växter. Metoden heter jordisering och kommer att bli epokgörande för all trädgårdsodling. Jordisering är att köks- och trädgårdsavfall direkt och färskt packas ner i 30-70 cm djupa borrade hål med en diameter på 175-225 mm runt träd, buskar, växter och i grönsaksland, rabatter och växthus. Avfallet blir långtidsverkande, vattenhållande och giftfria näringspelare. Jordisering är en kopia av naturens egen metod att återvinna växtnäringen nere i jorden ur avdöda och ruttnade rotsystem, maskar och mikroliv. En unik handdriven jordborr har gjort det möjligt att snabbt och lätt borra hålen. Jordiseringens fördelarDet är av största vikt att kännedom om jordiseringsmetodens alla fördelar sprids, även ur miljö- och nationalekonomisk synpunkt. Jag skall därför kortfattat redogöra för några av fördelarna med att jordisera köks- och trädgårdsavfall i form av näringspelare. Det specifika med jordisering är att rötterna själva kan välja sin näring både till kvalitet och kvantitet. Inga växter vill ha sin näring på ytan eller homogent inblandad i jorden och därför är näringens placering i pelarform idealisk. Träd, buskar och växter behöver inte skicka sina rötter långa vägar i ytan för att finna näring. Rötterna växer närmare näringspelaren i takt med att lämpliga näringsämnen frigöres under nedbrytningsförloppet. Ingen risk för brända rötter ens med färskt gödsel, urin eller mulltoa i näringspelaren, och är för detta avfall den absolut mest hygieniska metoden. Näringspelare lockar också rötterna på djupet och växterna blir mindre känsliga för torkperioder. Med jordiseringsmetoden kan växter djupbevattnas och i branta slänter är det enda möjligheten. Konstanta livsbetingelserNäringspelare ger rotsystem konstanta livsbetingelser ifråga om näringstillgång, jordfuktighet och temperatur. Dessa tre faktorer betyder mest för växternas välbefinnande och avkastning. Svältfödda träd, buskar och växter kan snabbt sättas på gödkur med hjälp av näringspelare. Hård beskärning och ytgödsling är ett felaktigt råd, som ofta ges när något växer dåligt. Näringspelare däremot ger växterna maximala förutsättningar att kunna utveckla all den tillväxtkraft som är inprogrammerad i varje växtarts gener. Mångårig experimentodling med jordiseringsmetoden har bekräftat detta genom rekodväxtlighet år efter år. Borrade hål rymmer mycket genom att avfallet kan, och även bör, packas hårt för att förruttnelseprocessen inte skall störas (oxideras) av onödigt syre. Det är växtnärings frigjord genom förruttnelse som växtrötterna vill ha. Tyvärr har allt för många inte kännedom om detta, utan tror att avfallet måste komposteras för att bli tjänligt som växtnäring. Näringspelare är helt fria från miljöskadlig gas, lukt, flugor, möss, ohyra och smittorisker efter att man täckt med ca 10 cm jord. Med näringspelare brukar också sorkar försvinna ur trädgården. Jättesteg i u-länderJag är helt övertygad om att jordiseringsmetoden kommer att innebära ett jättesteg framåt för u-ländernas självförsörjning av mat. Slutmålet med mitt arbete att utveckla och sprida kännedom om jordisering är att minska svälten i u-länderna, där ju avfallet från växter, djur och människor får ligga och bli värdelöst i sol och vind. Avfallet orsakar även sanitära olägenheter med smittorisker. Av ovanstående torde framgå, att jordisering är den mest miljövänliga handling en enskild människa kan utföra och borde därför stå överst på Agenda21:s handlingsprogram.